bronkit

Nga Wiktionary

Shqip[redaktoni]

Bronkit m.sh.mjek. - Sëmundje e bronkeve, që shfaqet me skuqjen dhe me ënjtjen e cipës së tyre, mahisje e bronkeve. Bronkit kronik (akut). Bronkit ngjitës. I sëmurë me bronkit. Hoqi (kaloi) një bronkit.[1]

Etimologjia[redaktoni]

Shqiptimi[redaktoni]

Sinonime[redaktoni]

Antonime[redaktoni]

Fjalë të prejardhura[redaktoni]

Në gjuhë tjera[redaktoni]

Referencat[redaktoni]

  1. Fjalori elektronik shpjegues FESH 1.0