ballëlartë
Ballëlartë mb. -
- Ballëgjerë. Burrë ballëlartë.
- Që është krenar për punën e kryer; që e mban kokën lart para vështirësive.[1]
Etimologjia[redaktoni]
Prononcimi[redaktoni]
Sinonime[redaktoni]
Antonime[redaktoni]
Fjalë rrjedhëse[redaktoni]
Në gjuhë tjera[redaktoni]
Referencat[redaktoni]
- ↑ Fjalori elektronik shpjegues FESH 1.0